IndienIndienIndien

 

 

ARKITEKTUR SOM PROVOKATION
JAKRIBORG

 

Jag tycker så illa om villamattor och radhusområden från 70-talet. Det är likformigt och fult och jag har aldrig förstått att någon velat bo där. 1
- Jan Berggren

Bostadsområdet Jakriborg ligger på en åker mellan Malmö och Lund. En stadsmur går längs med järnvägsspåret som skiljer 1960- och 70-talets villaområde i Hjärup från stadsdelen Jakriborg. Marken köpte bröderna Jan och Krister (Ja + Kri=Jakri) Berggren under det tidiga 90-talets lågkonjunktur av Staffanstorps kommun och inför millennieskiftet började de bebygga marken. De är själva byggherrar som har planerat och byggt utifrån sin smak och fått hjälp med ritningarna av arkitekterna Robin Manger och Marcus Axelsson. Jakriborg är byggt i en medeltida Hansastadspastisch, något som provocerat genom sitt tillbakablickande och sina anakronistiska drag.

Området består i dag, då första etappen av projektet är färdigbyggt, av 400 lägenheter i radhus och flervåningshus. Det finns ettor på 30 kvadratmeter till femrummare på 150 kvadratmeter. Bostadsformen är hyresrätter med en relativt låg hyressättning, 785 kronor per kvadratmeter och år. Allmänheten omfamnar Jakriborg samtidigt som arkitektkåren förargas. Jakriborg är byggt i en stil som väckt starka reaktioner. Vilka oskrivna regler har bröderna lyckats bryta mot? En avvikande stil är något som kan verka provocerande liksom det faktum att bröderna inte heller har lyckats bemöta kritiken. Det är svårt att förklara de reaktioner som Jakriborg skapat. Brödernas tystnad har gjort Jakriborg mer svårförklarbart och gåtfullt än det egentligen är.

När de någon gång uttalar sig i pressen är tonen högst vardaglig. Angående bostadsområdets namn och de associationer det väcker uttalar sig bröderna i Vår bostad från 2005: Vi förstod att det skulle bli Ankeborg, men vi ville ha ett lättfattligt namn. Sen tänkte vi oss en mur runtomkring med ett torn så att det skulle bli lite borg karaktär. 2 Jan och Krister blir i sin naivitet till ett lätt offer för arkitektkårens kritik. De säger sig inte känna till begrepp som New Urbanism och förnekar att de skulle vara ideologiskt inriktade, samtidigt som de bygger relativt billiga hyresrätter utan specifik målgrupp. En så omedveten hållning provocerar.

I samma reportage berättas vidare om varför bröderna valde den speciella utformning som Jakriborg har. ”Bröderna säger sig inte ha haft några direkta historiska förebilder. De har rest runt lite i Europa, bland annat i Tyskland, och hämtat inspiration. Men till stor del verkar de ha utgått från sin egen pojkdröm om en medeltida småstadsidyll. Vi tycker väldigt illa om områden som Rosengård med hundra hus som ser likadana ut. Det är inte värdigt att bo så. Här ser alla hus olika ut och har personlighet. 3 säger Jan Berggren.

Att bryta med miljonprogrammets storskaliga förorter var deras främsta syfte när de skissade på Jakriborg. Miljonprogrammet, att bygga en miljon lägenheter under en tioårsperiod, var också den
sista stora manifestationen som socialdemokratin och folkhemmet gjorde. Var det i själva verket miljonprogrammet som satte stopp för det svenska folkhemmet? Det som från början var en klart uttänkt strategi att bygga bort slummen och ge bostad åt alla nådde framåt mitten av sextiotalet en slutpunkt. Hela Sverige skulle saneras och bli modernt en gång för alla, men programmets omfattning och den snäva tidsplanen gjorde att det slentrianmässiga beslut samtidigt som kritiken växte.

I kritiken framhölls att sociala problem endast flyttades ut till de nya bostadsområdena. När byggandet av miljonprogrammet tog fart i slutet av sextiotalet förklarades de nya bostadsområdena otjänliga innan de ens var färdigbyggda. Det skrevs i svensk press om Nybyggd SLUM 4 och SPRÄNG HÖGHUSEN. 5 Områden fick inte chansen att överleva sin egen tillblivelse. En stigmatisering som är märkbar än idag i områden som Rosengård, Tensta och Rinkeby. Hur mycket denna identitet skapade segregering och hur mycket själva arkitekturen
bidrog kan vara svårt att säga.

Den kritik som uppkommit under senare år mot nybyggda områden är inte jämförbar. När området Västra Hamnen byggdes inför bomässan bo01 i Malmö talades det om rikemansgetton. Bostadsområden avsedda endast för rikare medelklass och överklass. Kritiken var kortvarig och har nu, sex år senare, nästan helt klingat av. Idag ses området som en lyckad utvidgning av Malmö, en del av Malmös ”nya” identitet tillsammans med Turning Torso, Öresundsbron och Malmö Högskola. Ett försök till förändring av Malmös identitet från arbetarstaden till kunskapsstaden
Malmö, likt andra exempel i Europa. En intressant aspekt är att se hur strandpromenaden vid Västra Hamnen i Malmö används. Hit kommer folk från Malmös ytterområden och nyttjar området
som sin egen badplats. De boende i området vill bygga bort denna tillgänglighet men tilltaget är ett lyckat exempel på integrering som växt fram ur en oplanerad mötesplats.

Kritiken mot Jakriborg har mycket handlat om en formkritik. Det har använts ord som pastisch, kulissbygge anakronism och medeltid, något som nedvärderat och dömt ut området som ickeautentiskt. Det bör poängteras att det modernistiska stilidealet varit norm i Sverige och i en stor del av västvärlden alltsedan 1930-talet. Mycket av det som byggts i områden som Hammarby Sjöstad, Västra Hamnen och H99 i Helsingborg följer rådande smak. Jakriborg går åt motsatt håll och kan mer påminna om en temapark.

Men röjer kanske Jakriborg något annat under sitt nostalgiska yttre? Finns det inte en kritik mot likriktningen både i det samtida och i sjuttiotalets formspråk? Jag vill gärna tro att folkhemmets ideologi är djupt förankrat i det svenska medvetandet och att Jakriborg därmed skiljer sig mycket från den internationella företeelsen New Urbanism. Invånarna i Jakriborg är också ett tvärsnitt av det svenska samhället. Här bor ensamstående, par, pensionärer, människor med utländsk härkomst, arbetarklass och medelklass. Det finns en social vision om ett gott boende med separerad trafik- och gatumiljö. Ett boende för alla. Om det finns ett kollektiv socialdemokratiskt medvetande, är Jakriborg en tydlig utlöpare, om möjligt omedvetet nedärvt.

Nästa fas av Jakriborg inleds om två år och området kommer när det står färdigt vara tio gånger så stort som det är i dag: 3500 lägenheter. Det kommer att byggas både bostadsrätter och hyresrätter, efter önskemål från Staffanstorps kommun som godkänner Jakriborgs framtida utveckling.

Mitt arbete är en dokumentation av den första byggfasen av Jakriborg, från mitt första besök tidigt 2003 till sommaren 2007. Jag har valt att inkludera ett akademisamtal från Sveriges arkitekters akademi från 2005 som ett komplement till fotografierna. Jag tackar Thomas Hellquist för lån av texten.

 

1 Ur Det vi menar med folkliv går inte att bygga av Monica Brundin Danielsson,
Sydsvenskan, 04 februari 2004
2 Ur Matti har flyttat till medeltiden av Marianne Zetterblom, Vår Bostad,
10 januari 2005
3 Ur Matti har flyttat till medeltiden av Marianne Zetterblom, Vår Bostad,
10 januari 2005
4 Olle Bengtzon, Nybyggd SLUM, Expressen, 22 mars 1966
5 Olle Bengtzon, SPRÄNG HÖGHUSEN, Expressen, 28 oktober 1973


MATS ERIKSSON

 

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

 

Litteratur
Hans Asplund, Farväl till Funktionalismen!, Atlantis 1980
Olle Bengtzon, Nybyggd SLUM, Expressen, 22 mars 1996
Olle Bengtzon, SPRÄNG HÖGHUSEN, Expressen, 28 oktober 1973
Karin Bradley, Ola Broms Wessel och Moa Tunström, Exklusiva öar för de köpstarka,
Dagens Nyheter 24 oktober 2004
Monica Brundin Danielsson, Det vi menar med folkliv går inte att bygga, Sydsvenskan,
04 februari 2004
Red. Eva Dalman, Tänk. 21 inlägg om framtidens stad, Ordfront 2001
Peter Elmlund, Ny stad efter gammalt mönster, Neo, nummer 2, 2007
Leo Gullbring, Maria Hellström, Bo enligt Tham, Area, nummer 2, 2001
Thomas Hellquist, Adjö till nittiotalets estetik, Sydsvenskan, 11 januari 2000
Thomas Hellquist, Eva Kristensson och Tomas Wikström, Hansastad i modern
tappning, Sydsvenskan, 04 februari 2004
Thomas Hellquist, Jag kom förbi Jakriborg i Skåne, Arkitektur, nummer 3, 2004
Måns Holst Ekström, Kronprinsens drömstad, Area, nummer 2, 2001
Jane Jacobs, Death and life of American cities (1961) svensk utgåva 2005, Daidalos
Karl G Jönsson, Vårt behov av nostalgi, Sydsvenskan, 04 februari 2004
Elisabeth Klingberg, När nyurbanismen kom till stan, Pratminus Förlag 2006
Olle Niklason, Jakriborg – en modern medeltidastad, Göteborgsposten, 28 augusti
2006
Björn Ramel, Byggherrar med medel i tiden, Neo, nummer 2, 2007
Per-Markku Ristalammi, Rosengård och den svarta poesin, Symposium Förlag
1993
Alf Ronnby, Carin Flemström, Fallet Rosengård. En studie i svensk planerings- och
bostadspolitik, Prisma förlag 1972
Red. Martin Rörby, En miljon bostäder, Arkitekturmuseets årsbok 1996